Min dag började inte så superbra, jag kunde inte sova av en jättekonstig anledning, jag förstod verkligen inte alls. Men min livräddare Christoffer sa då till mig att jag var omtänksam, tokig och lagom elak dessa ord fick mig tillslut att somna.

Morgonen var inte heller så rolig… men efter ett tag löste sig nästan allt, det är fortfarande vissa frågetecken i mitt huvud men det ska det nog vara efter en sån här natt och morgon.

Vid lunchtid blev dagen riktigt bra och den glada Line var tillbaka.

En annan sak jag har att berätta är att jag åkte skidor idag och inte klassiskt som jag brukar utan jag tog mig mod till låna ett par skateskidor. Så precis då min förkylning har gått över bestämmer jag mig att bege mig ut i spåren. Bra tänkt Line! Jag var halvt död efter första uppförsbacken men jag stod ut och vipps så hade jag bara 1km kvar av 7,5km som jag skulle åka. Men då hände det ofattbara. Jag ramlade. Jag tänkte att nu måste jag röra på fötterna för att inte ramla men efter ett tag gör min tanke en U-sväng och istället tänker jag att jag ska prova att stå stilla. Det resulterar i att jag ramlar och där ligger jag mitt i spåret och skrattar när mamma kommer ikapp mig. Jag fick senadrag i tån när jag ramlade. Det ska ju till mig för att någonting sånt ska hända.

Tankarna har flygit tillbaka till Tärnaby för en kortsemester.