Jag ska snart försöka att lägga in bilderna på datorn,har inte gjort det på minst en månad... Men nu måste jag sova för imorgon ska jag till New York för att se Mamma Mia och sen göra av med lite pengar, vi får se vad jag kommer hem med!

Jag närmar mig ett slut på denna resa, det är 19 veckor och två dagar innan jag sätter mig på ett plan som ska ta mig till Sverige. Då har inte jag stått på svensk mark sedan ett år, tre veckor och en dag tillbaka! Den 5 september åker jag från USA och den 6 september landar jag i SVERIGE! Det är i alla fall det datumet jag ska välja sen får jag vänta ett tag på mina biljetter och se om jag får det datumet, om jag har otur så får jag en vecka efter.

Igår var vi på en fest med massor av människor från England, hur kul som helst! Första riktiga festen på åtta månader.

För en vecka sedan var jag i Miami med Fredric, det känns som en helt annan värld. En värld som jag saknar! Jag och en vän pratade nyss och hon är väldigt lycklig över sina värdbarn och hela situationen här. Jag är också lycklig över min värdfamilj, mina underbara vänner jag har här och allt jag har möjlighet till att göra. Men det är alltid en del av mig som saknas när jag är här och det är allt jag har hemma. Inte för att jag grinar över det men vissa gånger känner man bara att man vill hem och hälsa på, ge mamma, pappa och bror en kram, umgås med alla fina vänner, möta två glada hundar i hallen och pussa på Fredric.

Onsdag betyder Au Pair möte. Många Au Pairer från städer runt om samlas, idag var vi 27 stycken om jag räknade rätt. Det är alltid kul att träffa nya människor och man pratar alltid med någon ny på dessa möten. Så onsdagar här borta är helt okej!

Igår kändes det väldigt konstigt att Fredric åkte hem och jag stannade kvar. Men nu känns det väldigt normalt igen, inte för att jag inte saknar han för det gör jag! Men det här livet är något jag har blivit van vid det är vardag för mig. Här vet jag vad jag ska göra varje dag, i Sverige vet jag inte vad jag skulle göra på dagarna. Men nu är det bara sommaren kvar och sen åker jag hem! Medan jag var i Miami fick jag massa papper hem skickade, ett kuvert med massa papper om jag vill förlänga och ett annat med papper om hemresan. Jag har en månad på mig innan jag måste ha bestämt datum sen måste jag vänta ca två månader innan jag för mina biljetter skickade till mig. Tiden går fort!

Nu är jag tillbaka från Miami! Vi har haft det underbart. För några timmar sedan lämnade jag Fredric på flygplatsen, det var jobbigt men inte alls lika jobbigt som när jag lämnade han i Skövde för 8,5 månader sedan.

Jag tog tåget in mot City klockan 17.00 och vi kom till hotellet klockan 22.00 och, snacka om att det tog sin lilla tid! Men nu är Fredric här, eller han är på ett hotellrum i Brooklyn och jag är hemma.

Nu har Johanna precis åkt hem. Hon kom hit efter middagen och jag träkade ut henne med att dra min livs historia genom bilder. Men börjar man titta så kan man ju inte sluta, speciellt inte när man saknar det man hade. När jag var 15, 16 och 17 år hade jag det väldigt roligt helt enkelt. Inte för att jag har haft det tråkigt före eller efter det heller men just nu tittade jag på bilder från den tiden.

För någon natt sedan så gick larmet i huset, inte så att det var någon som bröt sig in i huset eller så men det blev ändå lite panik, samtal till 911 och poliser på besök och allt som hör till. Så nu sover jag bäst på dagen, för på natten ligger jag och lyssnar på varje ljud, det är nästan så att jag skulle höra cellerna dela på sig.

Helgen har varit tråkig i det stora hela jag har inte haft någonting att göra. Förutom att ha filmkväll hos Zabou på fredag och baka blåbärspaj på lördag. Så lite har jag väl ändå gjort men dom flesta timmarna har jag ändå spenderat i sängen vid datorn.